Saker som Sker

Nu är det snart juni. Har inte blivit mycket bättre från min sjukdom eller besvär. Men i fredags köpte jag på Apoteket : Iberogast. En medicin för bland annat IBS. De dagar jag mår ganska bra, men inte hundra, hjälper den lite extra. I lördags var jag, maken och våra små på utflyckt med pic nic och Botansika i gbg. En heldag och det var den bästa dagen på mycket länge. Alla mådde tillräckligt bra för att orka med allt och var på bra humör samtidigt. Fler sådana dagar tack. Men sen har vi nu det här med magen och det som hör där till. De dagar jag mår ganska bra, om man inte räknar med lördagen, har jag andra obehag istället. Så det är sällan hundra. Den här lördagen var som en dröm, fick bara lite huvudvärk i slutet av dagen. Men det stod jag ut med. I flera månader, veckor och dagar har jag från och till, ringt och tjatat, besökt och tjatat, på Läkarhuset om hjälp med min sjukdom eller åkomma. Men det görs inte mycket. Får en känsla av att de kanske inte vet själva vad de ska göra med mig. Jag har börjat känna mig jobbig, att här kommer jag och tjatar på dem igen. Läkarhuset är ett så kallat andra hem, egentligen inte, men jag har varit där så mycket och ofta den senaste tiden, utan att de hittat vad själva felet är... Nu idag skrev jag ett långt mail till dem, om vad jag känner, historiken och vad jag vill. Inget otrevligt. Mer en nu tjat - metod från min sida. Får ju hela tiden hemskickat att allt är bra på proverna, nya avföringsprovrör och som sedan inte visar något avvikande ändå. Har bett dem flera gånger att försöka skicka en remiss olika ställen. Men de, läkarna, går inte med på det. Vad är problemet?. De tycker inte att jag ser sjuk ut, ser inget avvikande eller fel på de prover som gjorts. Ändå ser de och för står de, samtidigt att det ändå inte är bra med mig. Annars skulle jag ju inte må så som jag gör, och söka upp dem hela tiden. Vet inte vad det här slutar, men i morgon har jag tid hos arbetsterapeften på arbetsförmedlingen. Dit måste jag gå, hon har bett mig om att Läkarhuset ska hjälpa mig med det jag lider av. För något är det ju. Då jag ej kunnat jobba, få vikariat eller något som leder till jobb, sedan 2005. Eller har jag träffat fel människor som inte trott på mig och inte varit intresserade av vad jag kan och så vidare?. Arbetsförmedlingen tycker att de har gjort det de kan för mig. De undrar vart felet ligger med mig. Jag kan inte svara på den frågan då jag inte fått veta av Läkarhuset vad det är för fel på mig. Så jag har ingen aning vad som händer om inte Läkarna är mer medgörliga och ger mig remisser till olika ställen. Inte till gyn. som jag fått, för där sitter inte felet. Hade en cysta på ena äggstocken innan sonen kom till. Men inte kännt något av det sedan dess. Det här påverkar ju allt, inte bara mig. Måste blir ett stopp på det här tramset nu. Men jag vet inte om det sker bara för att jag tjatar här och där, och dessutom blir tjatad på av arbetsförmedlingen. Sen har vi ju det här med stress, jag tål inte stress, så som det är nu. Men allt det här jag skrivit om ovan, gör ju mig stressad. En spiral har bildats, en jag själv försöker få bort och stoppa. Jag vill bli frisk och få ett jobb och det snart, helst nu!