Ja, nu var det ett tag sedan som jag skrev här. Men har en hel del saker att göra. Har fått ett nytt kusinbarn. :-D Något jag blev och är jätte glad för. Hon föddes för några veckor sedan och heter Saga. Det är en av mina många kusiner som har blivit mamma för första gången.
Har varit inne på Karros blogg lite då och då, för att bland annat gratulera till deras tös och för att se hur hon ser ut. De har fått en jätte söt dotter. Hon är änså länge lik sin mamma, så det är en del Frödelius över min ena morbrors första barnbarn.
Men det ändras ju med tiden, hela tiden. Mina små var och är väldigt lika sin pappa. Men det finns lite från mig i dem båda, kan jag se först nu. Roligt och mysigt det här med barn.
Sen så har jag varit inne på min svägerskas blogg, och tittat på deras småttingar. Linus min brorson, har precis börjat gå. :-D Blev jätte glad för deras skull då jag läste det här, först inne på Facebook.
Sen gick jag in på Svägerskans blogg och där hade det kommit upp lite fler bilder. Passade på att lämna lite inlägg där och gratta. Min bror har även han en blogg, och där går jag också in nästan dagligen. Om jag hinner.
Han skriver mest om sin träning och lite andra nöjen han har. Idag såg jag att han också hade lagt upp ett nytt inlägg. Grattade dem där också. Läste att Linus hade tagit 5 steg eller lite till mot sin mamma. Vilken duktig liten pojke.
Inte så länge sedan som våran pojke tog sina första steg han heller. :-) Känns inte som så länge sedan som tösen gjorde det heller. Tiden går så fort. Minns vilken glädje man kände då jag såg dem gå.
Elias håller på fortfarande och hittar rätt teknik när det gäller att gå. Han är så duktig. Går helt själv, men är inte lika stadig på sina ben, som hans storasyster var i samma ålder. Men det är ju lite olika för alla barn. Alla har vi våran "klocka" som bestämmer när det är dags för olika skeden i livets utveckling.
Han försöker att hänga med sin syster så gott det bara går, på sina korta ben. Småspringer efter henne och man ser verkligen hur inne han är i att klara det. Sen efter en liten stund ramlar han. Men försöker på nytt igen, efter en stund. Jätte duktigt.
Ser så härligt ut då mina små mer och mer tyr sig till varandra och leker lite smått ihop. Men mest så leker Elias för sig själv och vill inte dela med sig av sina saker om han håller dem i sina händer. Linnea vill ha med honom här och var och tar gärna ifrån honom, hans leksaker. Så det kan komma små illvrål från honom ibland.
Annars är han en stillsam kille och funderar mycket. Han vet vad han vill och pekar mycket på saker han vill ha eller undrar över vad de är för något.
Frågar man honom om han till exempel, vill ha mer mat så hör man honom, låta med ett humande ljud. Samtidigt som han nickar åt en. Han kan säga : mamma, pappa, bampa = lampa, a a = ja. Nä =nej. Ack = tack (med tydligt K. Sen vinkar han när man säger Hej.
Igår så var jag på Arbetsförmedlingen och det gick jätte bra. Min kontaktperson var jätte nöjd med mig. Känns skönt. Var lite nervös för vad hon skulle säga. Nu är det bara att söka vidare, så får jag nog tag i något jobb fram över.
Cyklade hemifrån till stationen, tåget kom 5 till 10 minuter senare. Vid kvart i elva var jag framme. Hade tid elva. Sen kom bussen vid ett -tiden, var klar vid tolv. Så satt och solade under tiden jag väntade. Skönt.
Sen tog jag cykeln hemåt, då jag kommit fram till buss - och tågstationen. Skönt att röra på sig. Vid 15.40 hämtade jag hem de små från deras dagis. Jag hörde av en lärare i förgår, att hon sa att det gick bra att hämta vid fyra. Men chefen på dagiset hade inte fått veta det här av henne. Så han ringde efter mig, då jag tog mig en lur. Trodde att jag skulle vara där vid fyra som hon sa var okej.
Men han undrade om något hade hänt, eftersom att jag inte hade dykt upp vid tre. Han hade inte nämt 9 till tre för mig. Jag hade hört att jag skulle lämta 9 och hämta 16 igår, och det fick jag bestämma själv. Så jag trodde själv att något hade hänt med mina små, när han ringde efter mig.
Jag antar att han har mycket att tänka på, att han därför trodde helt säkert, att han hade sagt 15 till mig. Men han sa 16. Men då jag sen frågade honom då jag kom och hämtade, så ville han knappt hälsa. Mes. Så jag tog upp det med en annan lärare, med honom bredvid. Sa förlåt och att det tydligen var ett missförstånd.
Idag på morgonen frågade jag honom om när jag ska hämta dem idag. - Vid tre som igår. Hmm jaja, man kan inte förstå sig på alla. Så naturligtvis hämtar jag dem vid tre idag. Bara så konstigt, för förra veckan när de små började heltid, så att jag kan söka jobb på heltid, sa han att nästa vecka (denna), så ska jag ha följande tid : 9 till 16. Hörde en gång till för att försäkra mig och skrev sen ner det i almanackan.
Men han menade tydligen på att det bara var på tisdagen, som jag skulle ha dem till 16. Varför inte de andra dagarna, som han sa gick bra?. Kan han ha glömt av vad han sa till mig tro?. - Nio till sexton från och med nästa vecka och framåt. - Vad bra! Då säger vi det. För jag måste ha tid på mig att söka jobb. - Ja, men du bestämmer själv, vilka tiden du vill hämta och lämna, dina barn, bara säg till.
Men igår.. - Nej, det var bara i tisdags. Nu i vecka är det nio till 15 som gäller. Jaja.. Orkar inte tjafsa med honom, kan bli så fel då. Men utöver det så går allt bra och inga sura minner, mellan mig och dagischefen.
torsdag 19 augusti 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Bloggintresserade
Om mig
- Mamma Mia
- Är en gift tvåbarnsmamma som fyller trettioett i år. Oftast en lugn och glad person som bl.a. tycker om att sjunga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar